I Japan är det en beprövad väg till minskad stress och ökad inre frid – i andra delar av världen är shinrin-yoku en relativt ny företeelse och en het trend. Här lär vi dig mer om konsten att bara vara i naturen och bada dina sinnen. Att skogsbada helt enkelt.

Många ålänningar är flitiga på att utnyttja vår rika, varierande natur och att tillbringa tid i skog och mark, men har du provat att skogsbada? Inte att bokstavligen doppa dig i en skogssjö eller tjärn, utan att bada ditt inre i skogsmiljö. Är begreppet nytt för dig, förstår du snart mer.

Initiativ för att förhindra arbetsdöd

Fenomenet ”att skogsbada” föddes i Japan i början av 1980-talet då många utåt sett fullt friska japaner plötsligt dog, oftast av hjärtsvikt eller hjärtattack.

Vid närmare efterforskning visade sig det sig att de allra flesta plötsliga dödsfall hade orsakats av överarbete, eller karoshi, som det heter på japanska. Som ett svar på den stressrelaterade ohälsan införde de japanska myndigheterna shinrin-yoku, det vill säga skogsbad, som officiell friskvårdsmetod.

Sedan dess har metoden spridit sig och det globala nätverket Association of Nature and Forest Therapy har i dag över 800 guider i 48 länder. Men det skulle dröja ända fram tills 2017 innan blev skogsbad blev ett ord i det svenska språket – sin långa historia till trots.

Vad det innebär att skogsbada

Forskare vid Linnéuniversitetet i Karlstad definierar skogsbad som ”kravlös vistelse i skogen” och ”att ta in skogen med alla sinnen”. Den japanska forskaren Dr Qing Li uttrycker sig på ett liknande sätt: "It is simply being in nature, connecting with it through of our sense of sight, hearing, taste, smell and touch." 

När du skogsbadar ligger fokus alltså på att bara vara och att ”bada” i sinnesintryck från skogen. Att långsamt ta in det du ser runtomkring dig, olika dofter, ljud och känselintryck. Så att vistas i skogen för att löpträna, plocka svamp eller kika på lavar under lupp har inget med skogsbad att göra (även om det givetvis är härligt och bra på alla sätt och vis det med).

Hälsoeffekter av ett dopp i det gröna

”You should sit in nature for 20 minutes a day… Unless you´re busy. Then you should sit for an hour”, lyder ett gammalt buddhistiskt ordspråk. Så nej, att gå ut i skogen för att få återhämtning och energi är ingen nyhet. Däremot kan det vara väl värt att bli påmind om i dagens ständigt uppkopplade samhälle med eskalerande stress och psykisk ohälsa.

Det kanske verkar flummigt att ligga på rygg i en skogsdunge och titta upp mot trädtopparna, på mage med näsan bland kottar och barr eller att krama ett träd. Men skogsbad som grön rehab har bevisats ha många hälsofördelar; färre stresshormoner, sänkt blodtryck, djupare andning och lugnare hjärtslag.

Japanska forskare menar också att kemiska ämnen från träd kan stärka immunförsvaret genom att öka mängden så kallade NK-celler (natural killer cells). För att inte tala om den rena humörhöjare det är att vistas i skogen, vilket kan fungera som ett stöd i otrygga tider.

Ytterligare en positiv effekt är att vistelsetid i naturen skänker vila åt hjärnan, vilket kan leda till ökad förmåga att planera, fatta beslut och hitta lösningar på olika problem.

Källor: Friluftsfrämjandet, lnu.se, skogsbadsverige.se, utemaningen.se, utdrag ur Forest bathing – how trees can help you find health and happiness av Dr. Qing Li och Shinrin yoku: Bli lugn och harmonisk med natur- och skogsterapi av Yoshifumi Miyazaki samt natur.ax.