Behöver du kontakta någon angående en skadeanmälan?
Svar på vanliga frågor från nyblivna föräldrar
Att bli förälder är bland det största som händer i vuxenlivet. Men med det följer för de allra flesta en hel del frågor och funderingar kring allt det nya i att ha fått ett litet liv att ansvara för och ta hand om. Här svarar Ömsen Hälsas vårdcoacher på några av de vanligaste.
Även om du har eller kommer att få många barn är det ändå något speciellt med att bli förälder för första gången. Tänk så spännande och roligt, men kanske också nervöst och oroligt. Det är fullkomligt normalt att frågorna hopar sig kring barnets hälsa, välmående, matvanor, sömnbehov, uppfostran och mycket, mycket mer.
Ingen kräver att du som blivande eller nybliven förälder ska veta allt från start. Med tiden kommer du att lära dig hur saker och ting fungerar och bli expert på just din bebis.
Ömsen Hälsas vårdcoacher ger dig svaren på några vanliga frågor längs vägen.
Amning är individuellt och kräver många gånger tid och tålamod. Det tar exempelvis 3–5 dagar innan mjölken rinner till. Fram till dess får bebisen i sig fet och näringsrik råmjölk. Många får ont i början när bröstvårtorna ska vänja sig, mjölken ska igång och bebisen ska hitta ett bra tag om bröstet. Våga be om hjälp om du upplever att amningen krånglar. Ta gärna kontakt med en utbildad amningshandledare för stöd och hjälp.
Troligtvis rör det sig om blöjutslag. Det är viktigt att hålla huden torr och luftig. Smörj in det irriterade området med oparfymerad bassalva, även när symtomen har förbättrats. Byt blöja ofta och hoppa över parfymerade våtservetter, tvålar och tvättmedel.
Det är lätt hänt att barn får feber, men det behöver inte innebära att de är allvarligt sjuka. Viktigast är hur barnet mår i övrigt. Rådgör med vården om ditt barn är under tre månader och har en temperatur på 38,0 grader eller högre. Från sex månaders ålder och uppåt kan feber behandlas med febernedsättande och vätska de första tre dygnen, gör det dock alltid med hänsyn till barnets allmäntillstånd.
Barn kan utveckla allergi mot olika saker. Matallergi/födoämnesallergi förekommer oftare hos barn än vuxna, men hos vissa kvarstår allergin i vuxen ålder. Konsultera läkare om du misstänker att ditt barn är allergiskt för att utesluta exempelvis komjölksproteinallergi. Stora allergiutredningar av andra orsaker görs i regel inte på små barn eftersom immunförsvaret inte är färdigutvecklat. Sök akut vård om barnet får svårt att andas, svullnadskänsla i svalget, kraftig klåda i handflator, på fotsulor och/eller i hårbotten och också om ditt barn blir blekt, slött eller okontaktbart.
Att ögonen på nyfödda tåras och att det bildas gulaktigt sekret är vanligt. Det beror på att små barn till en början har trånga tårkanaler. I regel behöver du inte göra mer än att torka ur ögat utifrån och in med en blötlagd bomullsrondell för att lindra symptomen. Det masserar samtidigt tårkanalen. Använd lite ljummet vatten eller koksaltlösning.
Vi har ett väl utprovat nationellt vaccinationsprogram, och barn har rätt att få skydd mot sjukdomar som det annars inte finns botemedel mot, exempelvis stelkramp, kikhosta och polio. Vaccinationstäckningen är hög, vilket är bra, men om många väljer bort vaccinationer ökar risken för en högre förekomst av smittsamma barnsjukdomar. Sjukdomar som just olika vaccin har sett till att i det närmaste utrota.
Barns sömnbehov varierar, både över tid och mellan olika barn. Vissa bebisar sover 20 timmar per dygn, andra slumrar 20 minuter åt gången. Små barn vaknar ofta flera gånger varje natt, men från cirka fyra månaders ålder brukar barnet börja sova längre perioder på natten, även om det inte alls är säkert att det gäller för just ditt barn. Vissa barn kan fortsatt behöva stöd och trygghet nattetid långt upp i skolåldern. Så försök att bara hänga med och inte har för höga förväntningar. Var också medveten om att barn under tre år inte har något som helst behov av media/skärmar, det kan snarare leda till sömnproblem.
Det hör till ditt ”jobb” som förälder att sätta gränser, men att bemöta ilska med ilska är sällan en god idé. Testa gärna att använda dig av ett lågaffektivt bemötande. I korthet går metoden ut på att ha förståelse för det problemskapande beteendet för att kunna hjälpa barnet att återfå sin självkontroll, förebygga att en specifik situation uppstår igen och om att ge barnet verktyg att kunna hantera liknande situationer på ett bättre sätt. Några tips på lågaffektivt bemötande är att prata med ett sänkt tonläge i stället att höja rösten, anvisa i stället för att tillrättavisa, backa när barnet rör sig bort från dig och lämna det ifred när det är som mest stressat. Vänta tills allt har lugnat ner sig och prata därefter om det inträffade.