Den är liten, kan sprida svåra sjukdomar och är vanligt förekommande på Åland. Men på Bimelix i Mariehamn bedrivs också ledande forskning kring fästingar och fästingburna sjukdomar. Vi rapporterar om forskningsläget och tipsar om hur du bäst kan skydda dig.

Den vanligaste fästingarten på Åland och i övriga Norden kallas ixodes ricinus. Den lever på att suga blod från värddjur som gnagare och hjortdjur, men även oss människor.

Långt ifrån alla fästingar bär på sjukdomar, men många gör det. Vanligast är bakterien borrelia, men fästingar kan även vara bärare av TBE-virus, rickettsia- eller anaplasmabakterier eller parasiten babesia. På Åland bär ungefär en fjärdedel av fästingarna på borreliabakterien och 0,23 procent på TBE-virus. Risken att insjukna i aktiv borrelios är cirka 2 procent om man blir biten av en infekterad fästing.

Svårt att diagnostisera borrelia

Det finns många frågetecken att räta ut när det gäller borrelia. Inte minst är sjukdomen svår att diagnostisera. En stor utmaning för forskningen är därför att verkligen förstå sjukdomen och hur människokroppen reagerar på den, allt med syftet att få fram bättre diagnostik.

– I ett av våra projekt samlar vi in fästingar och bitar av hud där fästingar bitit och analyserar vad som händer i hudens immunförsvar vid ett fästingbett, berättar Nellie Carlströmer Berthén, biomedicinsk analytiker och forskare vid det biomedicinska laboratoriet Bimelix i Mariehamn.

En av frågorna som forskarna vid Bimelix vill få svar på är varför vissa blir sjuka när de har blivit bitna av en borreliabärande fästing och andra inte. Om forskarna kan få kunskap om hur bakterierna förs över från djuret till människan kan det förhoppningsvis leda till bättre diagnosverktyg.

– En utmaning med dagens analysmetoder, där man mäter förekomsten av antikroppar i blodet, är att det är svårt att skilja på en gammal och en aktiv infektion. Därför letar forskningen bland annat efter diagnostiska metoder som ännu bättre kan utesluta eller fastställa pågående borreliainfektion, fortsätter Nellie.

Inga nya arter på Åland ännu

Genom insamlingen av fästingar kan forskarna också kartlägga djurens utbredning på Åland och om det kommer in några nya arter.

– Hittills har vi bara fått exemplar av ixodes ricinus, men vi vet att en art som kallas ixodes persulcatus, eller taigafästing, sprider sig i Norden, säger Nellie Carlströmer Berthén.

Taigafästingen bär på delvis andra smittor än den vanliga fästingen, bland annat kan den orsaka en allvarligare form av TBE, närmare bestämt fästingburen hjärninflammation. Ett fåtal exemplar av en annan fästingart, hyalomma marginatum, har också hittats i Norden. Denna art är vanlig kring Medelhavet och kan ge upphov till andra allvarliga sjukdomar.

I dagsläget skiljer det sig något mellan de nordiska länderna när det gäller diagnos och behandling av borrelia, men det finns en strävan mot gemensamma riktlinjer.

Var vaksam på symtom

Vilka symtom bör man då vara uppmärksam på? När det gäller borrelia är en större rodnad, på mer än fem centimeter i diameter på huden, ett första symtom. Rodnaden, som kan vara diffus, breder ut sig samtidigt som den ibland bleknar i mitten och bildar en röd ring. Cirka hälften av dem som drabbas av borrelios får också andra symtom som trötthet, huvudvärk, lätt feber och ledbesvär. Även lymfkörtlarna kan svullna.

En allvarligare form av borrelios kan slå mot nervsystemet, så kallad neuroborrelios. Då drabbas man oftast av nacksmärtor och ibland också av tillfällig ansiktsförlamning. Neuroborrelios ger i allmänhet symtom först en till två månader efter bettet. Tiden kan dock variera från någon vecka upp till ett halvår.

Symtomen på TBE är inledningsvis en influensaliknande sjukdomsbild med feber och muskelvärk. Dessa symtom går vanligen över efter 4–7 dagar. En del drabbas därefter av en andra TBE-fas med kraftig huvudvärk, feber, kräkningar, ljud- och ljuskänslighet och koncentrationssvårigheter.

Källor: Intervju med Nellie Carlströmer-Berthén, 1177.se, folkhalsomyndigheten.se, fästing.nu och sva.se.

Så skyddar du dig mot fästingar

I det åländska vaccinationsprogrammet ingår grundskydd mot TBE för personer som är 3 år eller äldre. Vill du börja tidigare har du möjlighet att boka tid hos Medimar från det att ditt barn har fyllt 1 år. Grundvaccinationen består av tre doser vaccin som tas inom loppet av ett år. Efter tre år tas en fjärde dos. Sedan blir det lite olika påfyllnadsdosering baserat på ålder – se till att komma ihåg denna för fullgott skydd.

Men hur kan du minska risken att bli biten av en fästing – och vad ska du göra om du ändå blir det?